Vegetarisk smörgåstårta
Vad god denna blev. Bytte ut tonfisken mot hackade ägg och purjolök! Nöjda matgäster!
Pax!
Jonaz
Vad god denna blev. Bytte ut tonfisken mot hackade ägg och purjolök! Nöjda matgäster!
Pax!
Jonaz
Vitamin-D
D-vitamin bildas i huden när solen lyser på oss. Problemet i Sverige är att solen bara är stark nog mitt på dagen under sommarmånaderna.
Med maten får vi ytterst lite D-vitamin jämförelsevis. Resultat: många svenskar (kanske de flesta) har brist på D-vitamin. Särskilt under vintern och våren. Mörkhyade och de som undviker solen drabbas värst.
D-vitamin är unikt bland vitaminerna. Det är ett steroidhormon, som våra könshormoner testosteron och östrogen. D-vitaminet påverkar effekten av hundratals gener i de flesta av kroppens celler. Potentiellt kan det därför påverka hälsan på mängder av sätt.
D-vitamin är ett annat tillskott som kan vara fördelsaktigt att få i sig extra av, speciellt som nordbo. D-vitamin är nämligen unikt bland vitaminerna, och bildas i huden under exponering av solljus. Dessvärre är solstrålarna endast tillräckligt starka här på vår breddgrad timmarna mitt på dagen under maj-augusti. Det innebär att under vinterhalvåret lider majoriteten av befolkningen av D-vitamin brist; vilket kan leda till en mängd sjukdomar och problem som benskörhet och depression.
De flesta sjukdomar verkar ha statistiska samband med D-vitaminbrist. Men sådan vetenskap är mycket osäker. Kanske är sjuka personer mindre i solen och får därför D-vitaminbrist?
Här fokuserar jag istället på de säkraste studier som kan göras. Studier där man testat effekten av tillskott av D-vitamin jämfört med tillskott av placebo. Resultaten är minst sagt spännande.
Fler och större studier pågår och om några år vet vi mer.
Sammanfattningsvis är tillräckligt med D-vitamin viktigt för hälsan. Det verkar bland annat kunna stärka skelettet, cancerskyddet, humöret och immunförsvaret.
För att komma upp i rekommenderat dagligt intag av D-vitamin kan du:
I mina öron låter det sista alternativet enklast, och därför något jag rekommenderar under vinterhalvåret; och under dagar då man inte äter fet fisk.
Pax!
Jonaz
Fett är mättande. Fett frisätter må bra hormonet serotonin som dämpar aptiten. Intas i samma måltid däremot mycket socker eller snabba kolhydrater så triggar detta i stället i gång aptiten ytterliggare. |
|
Kroppens största energidepå består av fett. Vid brist på föda använder kroppen denna extra energikälla. | |
|
De enkelomättade och fleromättade fetterna anses nyttigare än de mättade fetterna och de skadliga transfetterna. |
|
Vegetabilskt fett anses oftast vara nyttigare än animaliskt fett. |
|
De enkelomättade och fleromättade fetterna anses lättare att använda som bränsle för kroppen. Det anses också att man blir fetare av mättade fetter. |
|
Balansen mellan de essentiella (livsnödvändiga) fleromättade fetterna Omega-6 och Omega-3 har visat sig väldigt viktig. Vi får överlag i oss för mycket Omega 6 på bekostnad av Omega 3. Därför bör vi höja intaget av fetter från Omega 3. Finns främst i fiskolja, fet fisk, linfröolja, linfrö, rapsolja, valnötter samt gröna grönsaker. |
Fettsyror från Omega-3 som innehåller fiskolja anses muskeluppbyggande, minskar kroppsfettet samt förbättra konditionen. Även bra för hud och hår. Detta hänger samman med att fiskfett påverkar produktionen av de hormonliknande ämnena prostagladiner, se Eikosaniderna. Fiskfett innehåller mycket av Omega-3 fettsyrorna EPA och DHA som är bra för detta. De vegetabiliska Omega 3-fetterna anses dessvärre inte kunna omskapas till dessa fettsyror lika bra. |
|
Energiförbrukningen är lägre när man äter fett än proteiner och kolhydrater. Detta beror på att värmeproduktionen vid förbränningen av fett är lägre i kroppen, se termogenes. |
|
Fett anses kunna omvandlas till glukos, genom den så kallade glykoneogenesen om glykogenförrådet är slut. På liknande sätt kan proteiner omvandlas till glykos om glykogenförrådet är slut. Kroppsfett kan även omvandlas till ketoner som fungerar som energikälla, när detta sker i stället för att fett omvandlas direkt till glykos genom glykoneogenesen är väl inte helt klart! men kroppen är så väl funtad att den kan skapa energi av såväl kolhydrater, fett som proteiner. | |
Fett ger mer än dubbelt så mycket energi som protein och kolhydrater. Detta innebär större risk för övervikt om fettintaget samt energiintaget är för stort. |
|
Undvik för mycket mättade fetter då dessa om de intas i för stor mängd anses kunna leda till hjärt- och kärlsjukdomar samt även höja blodtrycket. De enkelomättade och de fleromättade fetterna, främst Omega-3 har motsatt effekt. |
|
Ett för stort intag av snabba kolhydrater tillsammans med för mycket mättat fett anses vara den största anledningen till västvärldens ökade antal med överviktiga enligt nyare studier. Detta ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, för högt blodtryck, diabetes mm. Det mättade fettet precis som för mycket snabba kolhydrater anses kunna leda till insulinresistens, se insulin. |
|
För mycket fleromättade fetter anses inte heller bra eftersom de lätt oxideras. Oxiderar de i kroppen så anses de kunna leda till cancer (fria radikaler bildas). Detta kan uppvägas till viss del genom ett intag av den fleromättade fettsyran Omega-3 samt intag av antioxidanter. |
|
För litet fettintag försämrar kroppens allmänfunktion: hormonproduktionen sjunker, cellerna blir lidande, musklerna blir mera sköra, dessutom så minskas upptaget av de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K samt av antioxidanter. |
|
För litet fettintag i kombination med stort energiintag av kolhydrater och proteiner leder till att proteiner och kolhydrater omvandlas till fett i kroppen. |