Fett

 

Då jag lätt dumpar på fett, vilket ger magsmärtor och man får springa på toaletten stup i kvarten, kommer här en liten faktaruta just om FETT:

 

Att tänka på

 

checkbox_blue_small.jpg

Fett är mättande. Fett frisätter må bra hormonet serotonin som dämpar aptiten. Intas i samma måltid däremot mycket socker eller snabba kolhydrater så triggar detta i stället i gång aptiten ytterliggare.

checkbox_blue_small.jpg Kroppens största energidepå består av fett. Vid brist på föda använder kroppen denna extra energikälla.

checkbox_blue_small.jpg 

De enkelomättade och fleromättade fetterna anses nyttigare än de mättade fetterna och de skadliga transfetterna.

checkbox_blue_small.jpg 

Vegetabilskt fett anses oftast vara nyttigare än animaliskt fett.

checkbox_blue_small.jpg 

De enkelomättade och fleromättade fetterna anses lättare att använda som bränsle för kroppen. Det anses också att man blir fetare av mättade fetter.

checkbox_blue_small.jpg 

Balansen mellan de essentiella (livsnödvändiga) fleromättade fetterna Omega-6 och Omega-3 har visat sig väldigt viktig. Vi får överlag i oss för mycket Omega 6 på bekostnad av Omega 3. Därför bör vi höja intaget av fetter från Omega 3. Finns främst i fiskolja, fet fisk, linfröolja, linfrö, rapsolja, valnötter samt gröna grönsaker.

checkbox_blue_small.jpg

Fettsyror från Omega-3 som innehåller fiskolja anses muskeluppbyggande, minskar kroppsfettet samt förbättra konditionen. Även bra för hud och hår. Detta hänger samman med att fiskfett påverkar produktionen av de hormonliknande ämnena prostagladiner, se Eikosaniderna. Fiskfett innehåller mycket av Omega-3 fettsyrorna EPA och DHA som är bra för detta. De vegetabiliska Omega 3-fetterna anses dessvärre inte kunna omskapas till dessa fettsyror lika bra. 

checkbox_blue_small.jpg

Energiförbrukningen är lägre när man äter fett än proteiner och kolhydrater. Detta beror på att värmeproduktionen vid förbränningen av fett är lägre i kroppen, se termogenes. 

checkbox_blue_small.jpg Fett anses kunna omvandlas till glukos, genom den så kallade glykoneogenesen om glykogenförrådet är slut.  På liknande sätt kan proteiner omvandlas till glykos om glykogenförrådet är slut. Kroppsfett kan även omvandlas till ketoner som fungerar som energikälla, när detta sker i stället för att fett omvandlas direkt till glykos genom glykoneogenesen är väl inte helt klart! men kroppen är så väl funtad att den kan skapa energi av såväl kolhydrater, fett som proteiner.

checkbox_red_small.jpg

Fett ger mer än dubbelt så mycket energi som protein och kolhydrater. Detta innebär större risk för övervikt om fettintaget samt energiintaget är för stort.

checkbox_red_small.jpg

Undvik för mycket mättade fetter då dessa om de intas i för stor mängd anses kunna leda till hjärt- och kärlsjukdomar samt även höja blodtrycket. De enkelomättade och de fleromättade fetterna, främst Omega-3 har motsatt effekt.

checkbox_red_small.jpg

Ett för stort intag av snabba kolhydrater tillsammans med för mycket mättat fett anses vara den största anledningen till västvärldens ökade antal med överviktiga enligt nyare studier. Detta ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, för högt blodtryck, diabetes mm. Det mättade fettet precis som för mycket snabba kolhydrater anses kunna leda till insulinresistens, se insulin.

checkbox_red_small.jpg

För mycket fleromättade fetter anses inte heller bra eftersom de lätt oxideras. Oxiderar de i kroppen så anses de kunna leda till cancer (fria radikaler bildas). Detta kan uppvägas till viss del genom ett intag av den fleromättade fettsyran Omega-3 samt intag av antioxidanter.

checkbox_red_small.jpg

För litet fettintag försämrar kroppens allmänfunktion: hormonproduktionen sjunker, cellerna blir lidande, musklerna blir mera sköra, dessutom så minskas upptaget av de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K samt av antioxidanter.

checkbox_red_small.jpg

För litet fettintag i kombination med stort energiintag av kolhydrater och proteiner leder till att proteiner och kolhydrater omvandlas till fett i kroppen.

Kommentera inlägget här: