Har nog också blivit lite som Ellinor beskriver. Äter inte det jag inte tycker om, bara för att vara artig längre. Eftersom jag äter så pass lite så "slösar" jag inte bort det på att äta mat som jag inte gillar.
Sen är mitt godissug och snackssug till 95% som bortblåst. Ibland kan jag få ett enormt sug, äta två godisbitar och sen ifrågasätta min hjärnas friskhet då jag inte alls är sugen längre efter de 2 bitarna. Jag känner sällan hunger, om ens någon gång så jag har jättesvårt för att hålla igång ätandet under en dag, eftersom jag helt enkelt inte känner att det är dags att äta, mer än att jag ibland blir skakig och darrig i händer och ben och inser att det gått för långt mellan måltiderna. Mättnaden är inte densamma heller. Känner bara att magen blir full helt enkelt, inte att jag blir mätt-mätt, men fyllnadskänslan är klockren så den har jag koll på när jag väl äter. Känner direkt att det är stopp -här och nu.
Har också precis som du tappat suget (eller kanske behovet?) av kött, helt kött åtminstone. Kan äta korv då och då, men annars blir det fisk och kyckling för det mesta, eventuellt färs. Det är något med helt kött som ger motstånd i mig, det blir så torrt och "hårt" på något vis. (Plus att jag åt kotlett den dagen jag fick så fruktansvärt ont och fick åka in akut, så nu i efterhand kanske jag är liiiiiteee präglad av det, men även innan dess kände jag så). Sen har jag fått lite svårt för fil och yoghurt. Eller jag hade det i början så jag slutade med det, men får nog prova på igen. Brukade vara en "fil-med-flingor"-tjej så får väl testa igen.
Usch vad jag babblar på, men nu är det gjort, så nu tänker jag minsann inte korta ner det. Nu har du och läsa här, fina du, haha! Puss och kraaam!
Min hunger börjar med komma nu, känns konstigt eftersom jag inte känt den på 4månader. Är lite rädd, för att äta hela tiden.. Haha :(
oj hm det har blivit bättre råvaror och mer mellanmål. Plus att jag äter inte äcklig mat längre. Alltså sånt jag inte tycker om. Som sill eller annat som jag verkligen inte gillar.