Kakor, kakor och åter kakor!
Ett av de jobbigaste sakerna med att vara präst och GBP opad är det som händer under alla hembesök.
Hembesök är väldigt vanligt! Inför dop, vigsel och begravning, samt enskilda samtal och diverse planering.
Alltid, alltid dukas det fram fat efter fat med hembakta och köpta kakor.
Under flytperioden var det faktiskt inget problem, för då var vi i fastan inför påsken, så jag kunde bara hänvisa till fastan, att det var ett religiöst val att inte äta de 40 dagarna innan påsk.
Det tycks vara enkelt att tacka nej till det som bjuds, och i vissa sammanhang är det så. Men att sitta till bords där man bjuds på fika som de sista pengarna lagts till, det är inte lätt att dissa. Likaså när änkan eller änkemannen bakat kakor i sin sorg för att jag ska komma, det är inte heller enkelt att tacka nej då :D
Vad göra? :D
Jag tar oftast en kaka, småäter på den länge, pratar mycket och lämnar halva kvar!
Pax!
Jonaz